Mamma, jag har tittat bakom pappas rumpa, och han brukar låna dina trosor!
Eh, Krister, är det något du vill berätta för mig?
Archive for oktober, 2009
Till mormor och morfar
2009
10.21
10.21
Milo har en hälsning till mormor och morfar:
Det här är mina nya möbler, visst är de väldigt fina?
Milo vinkar och säger att vi snart kommer och hälsar på!
Imorgon åker nämligen jag och barnen till mormor och morfar. Milo har tjatat om det de senaste dagarna: Mamma, visst ska vi åka till mormor och morfar ikväll? Men mamma, när vi har gjort det här, då ska vi väl åka till mormor och morfar. Pappa, idag ska vi åka till mormor och morfar… Dessutom ringer hans leksakstelefoner hela tiden. Det är så klart morfar som ringer och undrar om vi inte ska komma snart!
Ett fall för Gregory House
2009
10.21
10.21
Mitt stjärntecken är jungfrun. Om man läser ett horoskop för jungfrun så står det nästan alltid något i stil med att ”jungfrun är en obotlig pedant”. Jag har alltid skrattat åt det och sett mig omkring i mitt (för att säga det snällt) inte särskilt välstädade hem.
Men nu… något har hänt! Jag städar och städar och städar. Dammsugaren åker fram dagligen -mitt gamla jag tycker att man dammsuger när det knastrar under fötterna eller när man ska få besök. Jag plockar leksaker i samma takt som de ramlar ner på golvet -mitt gamla jag städade på sin höjd upp på kvällen när barnen somnat, eller skyfflade i alla fall ner det från soffan så att jag kunde sätta mig. Jag diskar undan minst en gång per dag -mitt gamla jag väntade tills Krister diskade.
Ni ser mönstret? Diagnos någon?
Kan det vara orsakat av för lång hemmavaro? Ålderskris? Ärftlig sjukdom? I House föreslår de alltid Lupus, men jag vet inte… Återstår att se om det är ett kroniskt tillstånd!
Familjesäng?
2009
10.17
10.17
Jag undrar om det är det här man brukar mena med en familjesäng: två vuxna, två barn, tre hundar och minst en katt. På 180 centimeter. Inte är det konstigt att man vaknar upp alldeles ledbruten vissa dagar!
Jag önskar att jag hade en bild att slänga in här, men ni får föreställa er hur det ser ut helt enkelt.
Tandläkaren
2009
10.14
10.14
Igår var det dags för Milo att gå till tandläkaren. Han klarade undersökningen utan problem och gapade snällt när hon ville räkna tänderna. Hon fick till och med skrapa lite på tänderna med en tandskrapa. Den stora tandläkarstolen tyckte Milo var lite läskig, fast efter att han fått åka lite upp och ner i den gick det över.
Jag däremot klarade inte av besöket riktigt lika bra. Det är något med Milos tandläkare som skickar mig tillbaka till trotsåldern och får mig att vilja gå därifrån och köpa en stor påse godis! Ja, jag vet att det är farligt med socker, man ska inte småäta, russin är lika farligt som godis, man ska inte dricka läsk/saft/juice/oboy, man ska bara äta godis på lördag och man måste borsta tänderna två gånger per dag. Men måste hon verkligen predika om det vid varje tandläkarbesök? Dessutom med tillhörande pedagogiska bilder om hur många sockerbitar diverse produkter innehåller, och hur matschemat ska respektive inte ska se ut.
Egentligen vet jag inte varför jag blir tjurig som en femåring över det här, men efter tandläkarbesöket när vi gick till Konsum för att köpa den utlovade leksaken (muta!) smugglade jag upp en rulle mintgodis på rullbandet som jag tryckte i mig på vägen hem!
Krister jobbar för mycket!
2009
10.13
10.13
Med anledning av det förra inlägget skulle Krister motbevisa mig och frågade ikväll Milo:
-Milo, var bor jag?
-Eeeh, jag vet inte? svarade Milo och såg osäker ut.
-Joo, det vet du väl! Jag bor väl här med dig och mamma och Vide?
- Gör du det pappa? svarade Milo med ett glatt överraskat tonfall.
I rest my case!
Jobbar Krister för mycket?
2009
10.13
10.13
Idag när jag och Milo satt och åt lunch började han berätta något om en spindel som han hade sett:
Mamma, kommer du ihåg när jag hälsade på hemma hos pappa på tropikhuset?
Hemma. Hos pappa. På tropikhuset. Borde jag kanske förklara för Milo att hans pappa faktiskt bor här med oss?
Vide
2009
10.12
10.12
Vide har ju tagit det lugnt med det mesta känns det som, men ibland misstänker jag att han besitter ganska många kunskaper som jag knappt känner till. Han kan ju faktiskt resa sig upp, och gå lite längs möblerna. Han kan hålla i muggen själv när han dricker och hålla skeden och äta själv (fast kladdigt blir det!). Jag undrar om han börjar första vad ordet mamma betyder också, för det är inte så ovanligt att han säger mamamama när han vill ha min uppmärksamhet. Vem vet, i hemlighet kanske han redan pratar?
En (o)vanlig dag
2009
10.07
10.07
Ibland har man en dag som känns lite extra bra, men i morse var förutsättningarna inte särskilt goda eftersom jag vaknade med samma migrän som jag somnade med igår kväll. Efter lite medicinering gick det som tur var över, och dagen visade sig bli alldeles utmärkt! Jag fick besök av en kompis som jag inte träffat på väldigt länge och vi pratade bort några timmar över en kopp kaffe (eller två) om hundar, husbyggen, jobb och livet i allmänhet.
Ute var det strålande sol och frisk, härlig höstluft så jag och Vide tog en promenad med hundarna innan vi hämtade hem Milo från förskolan. Milo var på sitt allra bästa humör och kvällens matlagning skedde under sång och dans (fast jag fick sjunga i smyg till skivan vi lyssnade på, för bara Milo fick sjunga) och det nya receptet jag provade var riktigt lyckat.
Till råga på allt somnade båda barnen innan klockan slagit åtta. Och det, kära läsare, är väldigt ovanligt här i huset! Jag och Krister blev lite väl kaxiga och började se film istället för våra max en timme långa teveserier. Men det blev för mycket för Krister som somnade en dryg timme in i filmen. Vi får se resten imorgon. ;-)
Nu ska jag lägga mig och sova och hoppas på att jag får vakna upp med samma härliga känsla imorgon. Nämligen att min familj är fantastisk och att mitt liv är underbart!
Foto: Krister
Kanelbullens dag
2009
10.04
10.04
Självklart passar vi på att baka kanelbullar som vi kan äta med gott samvete en dag som denna!
